Innehåll: Afhandlingar. Om historisk vetenskap och historiska studier. Af W. E. SVEDELIUS.. Gustaf IV Adolfs förmyndareregering och den franska revolutionen. Af S. Henrik Hölterlings observationer i Sverige.. 289. Den svenske guvernören Printzenskölds mord och upproret på Bornholm 313. Ansvarsbestämmelserna för förmyndarestyrelse af 1634 och 1660. Af O. 341. Karl XII:s skrifvelse till Defensionskommissionen angående slaget vid Pultava 279. Några anteckningar från Östersjöprovinsernas arkiv. Af P. SONDÉN.. Den svenska riksdagen under Erik XIV:s regering af A. Nilsson samt Bidrag till utskottsmötenas historia af K. Beckman. Anm. af J. FR. N. 14, 16. Svenska folkundervisningens utveckling från reformationen till 1842 af N. Kort öfversigt öfver det svenska folkskoleväsendets utveckling till år 1842 af S. Nordström. Anm. af HUGO HERNLund....... Allmän religionshistoria af C. P. Tiele. Öfvers. af P. E. M. Fischier. Anm. Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar, som höra till statsförfatt- ningens historia under tidehvarfvet 1521-1718. Första delen II. 1544 -1560. Utg. af K. Riksarkivet genom E. Hildebrand. Anm. af J. FR. N. Gustaf Mauritz Armfelt. Studier ur Armfelts efterlemnade papper samt andra handskrifna och tryckta källor af E. Tegnér. Anm. af TH. WESTRIN 36. Den danske bonde og friheden. Otte foredrag of J. C. H. R. Steenstrup... 48. Islandske annaler indtil 1578. Udg. af det norske historiske kildeskrift- Handlingar rörande finska skolväsendets historia. Med understöd af all- männa medel i tryck utgifna af K. G. Leinberg. Andra samlingen. Der Königsfriede der Nordgermanen von Karl Lehmann. Anm. af K. H. K. 65. Anteckningar om K. Elfsborgs regemente 1680-1815 af O. Mannerfelt. Sverges Traktater med främmande magter jemte andra dithörande hand- lingar utg. af O. S. Rydberg. IV. 1521-1571. Anm. af EHD......... 76. Öfversigt af tidskrifter och andra periodiska publikationer........ 18, 52, 67, 81. Sv. Hist. Föreningens årssammankomst i Stockholm den 29 febr. 1888. Historisk Bibliografi för 1887 upprättad af C. SILFVERSTOLPE. 2 Om "Mémoires de Chanut" AF MARTIN WEIBULL 3. Mémoires de Picques III Den föregående granskningen af detta memoirverk, hvilket hittills fått gälla såsom en af hufvudkällorna till drottning Kristinas historia, har visat, huru föga tillförlitligt det i verkligheten är, icke blott i fråga om enskilda uppgifter och smärre delar, utan i fråga om hela dess senare hälft. Så snart icke längre Chanut utan, såsom det uppvisats, hans i Stockholm qvarlemnade, sedermera till ministerresident utnämnde sekreterare Picques lemnar de meddelanden, hvilka utgifvaren, Linage de Vauciennes, sammanställer i memoirform, träder denna otillförlitlighet i dagen. I hvilken grad detta gäller redan om senare hälften af andra och början af tredje delen skildringen af åren 1651 och 1652 har ur den föregående framställningen framgått. Den fortsatta granskningen skall visa, att detsamma i ännu högre grad är förhållandet med den återstående afdelningen af tredje delen skildringen af åren 1653 och 1654 hvilken nästan uteslutande grundar sig på Picques' papper1. Och det 1 På Chanuts bref från Stockholm hvilar af delen III i sammanhängande följd sidorna 183-191. Ingenstädes äro de olika källorna betecknade. I delen äro för öfrigt inryckta följande aktstycken: Konungen af Polens fullmakt för Cangziles 1652 27, 23-24. H. Radziejovskis bref till Chmielnicki 1652 28/59 30-40. Johan Kasimirs bref till drottning Kristina 1652 okt., 69–75. Chanuts bref till drottning Kristina och till Johan Kasimir af Polen, 144–49. Picques bref till A. Oxenstjerna sept. 1653, 229-32. Hist. Tidskrift 1888. 1 stannar här ej längre vid de obestyrkta eller rent af osanna uppgifterna, vid de lösa, utan omdöme berättade, liksom sedan utan omdöme upprepade ryktena, vid de på förhand uppgjorda kombinationerna: till diplomatsqvallret för dagen sällar sig nu också en tydlig tendensmässig skildring af personerna, parad med ett tydande till det värsta af hvad som förefaller. Det blir en lidelsefull förkättring af alla motståndare, ytterst beroende af skildrarens partiställning och hans egen däraf följande skefva blick på personer och förhållanden. Så uppkommer den bild af drottning Kristina från åren 1653 och 1654, som står i en så bjärt afstickande motsägelse icke blott till den, hvilken Chanut lemnat i dessa memoirers första afdelning, utan äfven till den, hvilken framgår ur Picques' egna föregående meddelanden från åren 1651 och 1652. Med ett slag ändrar berättelsen anda och ton: därmed blir också drottning Kristina så att säga en ny person. Men detta nya ljus, hvari drottningen framträder, faller icke omedelbart öfver henne, utan det kommer genom ett sidosken, kastadt från den skildring Picques gör af sina politiska motståndare eller personliga fiender, framför allt af Pimentel, den spanske ministern, som midt under den förbittrade kampen mellan Frankrike och Spanien vågat intränga på den franska diplomatiens egen mark för att upptaga täflan om Sverige, och af Bourdelot, den franske läkaren, i hvilken den franske residenten ser en affälling från sitt land, som äfven tillfogat honom sjelf personliga kränkningar1. I dessa ser han hufvudmännen för en spansk faktion som är i färd att bilda sig i Stockholm. Picques' fejd med dessa motståndare är det, man ser det tydligt, som förer till memoirernas urartning äfven i fråga om drottning Kristina. Ty den franske residenten föreställer sig, att drottningen, därför att hon omgifver sig med dessa män jämte några andra främ Kardinal Mazarins bref till Pimentel s. å. 233-35. 12 Drottning Kristinas bref till M. G. de la Gardie 1653 +/ 270-73. Chanuts bref till drottning Kristina 1654 och drottning Kristinas svar 1654 februari, 300-310. Drottning Kristinas order till E. v. d. Linde 1654 12/5, 375. Residenten Sylva et Sousas bref till Picques maj och juni 1654, 395–403. Drottning Kristinas bref till prinsen af Condé juli 1654, 453-54. Chanuts bref till konung Karl X Gustaf aug. 1654, 468-70. Ludvig XIV:s rapellbref för Picques 1654 18/10, 283-84. Chanuts bref till drottning Kristina och drottningens bref till Chanut 1654 nov. dec., 498-510. 1 P. Juel 1653 16. D. H, Tidskr. V, 347. |